Trasflickan

Modet blir en allt viktigare del av våra liv, det har i sin tur lett till en ökad konsumtion av kläder. År 1994 köpte vi 15 kilo textiler per person och år, idag har siffran ökat till nästan det dubbla. Det som lockar oss är att vi vill vara så snygga vi bara kan. Och visst känns det bra när man har hittat de där otroligt perfekta jeansen eller varför inte en utsökt fin klänning, men tänker man någonsin på vad som har hänt på vägen fram tills att de plaggen blev så himla bra? I mitt avslutande inlägg här på bloggen tänkte jag berätta några skrämmande fakta om klädtillverkningens baksida som i alla fall gör mig illamående vid blotta tanken. Jag hoppas att det ska ge er en tankeställare och att ni ska inse att alla faktiskt kan göra något, även om det kanske inte känns som en så stor grej just då.

Anledningen till att den ökande konsumtionen är ett problem är att textilproduktionen påverkar både miljön, din och andra människors hälsa – och det inte till det positiva. Hälften av de kläder vi använder i Sverige tillverkas av bomull. Bomull är en av de mest besprutade grödor som finns! Man använder stora mängder kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, varav flera är cancerogena och hormonstörande. Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 40 000 bönder dör varje år av kemiska bekämpningsmedel.
     Eftersom vi konsumerar mer textilier ökar också efterfrågan på råvaran bomull. Det gör att bomull idag odlas i områden som inte är lämpade för bomullsodling. Förutom att detta kräver mer kemiska bekämpningsmedel och mer konstgödsel gör det också att bomullen odlas med hjälp av konstbevattning. I Uzbekistan har konstbevattningen lett till en av världens största miljökatastrofer. Aralsjöns yta minskat med 85 procent! Kvar blir en ofruktbar saltöken, saltförgiftat dricksvatten och sjuka människor utan möjlighet att försörja sig.
     Tvätt, blekning, färgning och efterbehandlingar är det som står för en stor del av förbrukningen av vatten, energi och kemikalier. De stora mängder avloppsvatten, till 1 kilo färdig textil används 200 liter vatten, som kommer från dessa processer är väldigt förorenade och kan orsaka stora skador på både människor och miljö. Därför vill man egentligen inte se bilder som de nedan från ett textilfärgeri i södra Indien. Arbetarna jobbar utan skyddskläder med enkel utrustning och avloppsreningen är obefintlig.


http://ekologiskaklader.se/probelm.htm

http://ekologiskaklader.se/probelm.htm

http://ekologiskaklader.se/probelm.htm

Slutligen ska tygerna skäras till och sys ihop till kläder. Detta är arbetsintensiva moment och sker därför vanligen i låglöneländer där arbetarna ofta jobbar långa dagar under tuffa förhållanden. Fackföreningar är sällan tillåtna och de anställda är utlämnade till arbetsgivaren utan någon möjlighet att påverka arbetstider eller arbetsmiljö.
     Det används stora mängder kemikalier vid textiltillverkning och en del av dessa kan faktiskt finnas kvar i plaggen när du köper dem, även om plaggen tvättas ett par gånger utmed vägen från fiber till färdigt plagg. Fundera till exempel på varför man rekommenderar tvätt av nyinköpta barnkläder innan användning och varför många anställda i klädaffärerna använder handskar när de packar upp leveranser.

Som om inte allt detta var nog är det också till en stor del barn som arbetar i dessa förhållanden. Antalet barnarbetare på olika områden världen över beräknas vara över 200 miljoner. Siffrorna är dock väldigt osäkra då många barn till exempel arbetar i privata hem och därmed är en så kallad dold arbetskraft. På många områden saknas även statistik över barnarbetet eftersom man blundar för det och säger att något sådant inte pågår där.


http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/barnarbete

En anledning till att många utnyttjar barn som arbetskraft är att de inte kräver lika hög lön som vuxna samt att de är mer lydiga och medgörliga. En hemsk sanning är att fattiga föräldrar ibland säljer sina barn till fabriksägare för en summa pengar. Den främsta orsaken till barnarbete är just fattigdom. Andra anledningar är brist på skolor, urbaniseringen, dödsfall i familjen, överbefolkning, krig och nationers sociala mönster och traditioner.
     Den vanligaste formen av arbete är att man hjälper till i familjen, vilket till en viss grad förstås är nyttigt, men det går ofta till överdrift. Många arbetar även som hemhjälp eller på gatan. En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Det är här textilindustrin kommer in. Detta är en form av arbete som ibland betecknas som slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien.
     De brutala konsekvenser barnarbetet medför för de små individerna är att de berövas sin barndom, de hämmas i sin utveckling, de skadas, både fysiskt och psykiskt och de hindras från att gå i skolan.

Här kommer sju viktiga, men hemska fakta om barnarbete (från UNICEF):
- I utvecklingsländerna arbetar cirka 16 procent av alla barn mellan 5 och 14 år, vilket är omkring 159 miljoner barn. 
- I de minst utvecklade länderna arbetar 30 procent av alla barn i samma åldergrupp. I absoluta siffror innebär det att 69 miljoner barn mellan 5 och 14 år arbetar i Afrika söder om Sahara.
- I de forna öststaterna arbetar vart tjugonde barn.
- Knappt hälften av barnen arbetar heltid. Det förekommer att barn från fyra år tvingas jobba upp till 16 timmar per dygn. Drygt hälften av barnen kombinerar arbetet med studier och andra sysselsättningar.
- Cirka 60 procent av alla barnarbetare har yrken som på något sätt är skadliga för dem. De flesta utför enformigt arbete på jordbruk, på fält, i fabriker, i hushåll och på gatorna.
- Pojkar deltar oftare i betalt arbete medan flickor utgör en majoritet av de som utför obetalt hushållsarbete.
- Det är troligt att miljontals barn sliter som hembiträden i privata hem. Denna typ av arbetskraft är dock dold och därför omöjlig att uppskatta med några tillförlitliga siffror.


http://www.fokus.se/2009/09/har-tillverkas-de-giftiga-jeansen/

På bilden ovan ses åttaåriga Paballo Marumo som bor i Lesotho, ett litet kungarike som omges av Sydafrika. Här försörjer man sig på sina textilfabriker. Västvärldens ökade konsumtion har gett dem ett uppsving ekonomiskt, men det finns en baksida. Luften människorna där andas och vattnet de dricker förgiftas dagligen. Det skräp som dumpas från fabrikerna används i köksspisarna istället för kol. Barnen samlar ihop det och tar det hem till sin familj eller säljer det till grannar. På säckarna som dumpas duggar namnen på giftiga kemikalier tätt. Ändå rotar barnen för att hitta riktiga ”fynd”. De biverkningar barn som Paballo känner av är andningsbesvär, rinnande ögon, irriterad hud och hosta med svart slem. Den rök som bildas när människorna eldar med tygresterna är tjock, svart, illaluktande och rent ut sagt giftig. Det förorenade vattnet släpps direkt ut i floden människorna hämtar sitt dricksvatten i. Floden färgas blå av kemikalierna, ändå använder man vattnet och barnen badar där ständigt.

Vad kan du då göra för att motverka denna hemska sanning? På ekologiskaklader.se ges visdomsorden att: ”Det bästa sättet att minska sin påverkan på miljön och människors hälsa är att förändra sitt köp-och-släng-beteende. Att helt enkelt handla mindre mode! Och vill du handla nytt så leta efter ekologiska eller miljöanpassade kläder - vilket faktiskt blir lättare och lättare!” Jag kan bara finna mig själv sitta jakandes och nickandes instämma till det de säger. Dock vill jag bara tillägga en punkt. Ett sätt som gör det mycket enklare att undvika att köpa nya kläder är ju att sy om gamla kläder till något spännande och nyanserat! Precis det som jag nu har sysslat med. Mitt projektarbete är ju verkligen, som jag skrev i början av det här inlägget, ett bevis på att alla kan göra något för att motverka det som just i denna sekund händer världen över.

Avslutningsvis vill jag bara tacka alla som följt min blogg. Alla underbara kommentarer, både här på bloggen och i verkliga livet, har absolut gjort mitt arbete mycket roligare. Hoppas att ni åtminstone har inspirerats lite av det jag har gjort.

Tack för mig!

Kram Trasflickan

Källor:
http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/barnarbete
http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/snabbfakta/barnarbete
http://www.ilo.org/dyn/media/mediasearch.mosaic?p_lang=en&p_textsearch=100101155119&p_textsearchraw=childlabour&p_start=1
http://www.renaklader.org/industrin/barnarbete
http://www.fokus.se/2009/09/har-tillverkas-de-giftiga-jeansen/
http://ekologiskaklader.se/
Cecilia Bertilsson I: Grön design, 2008, Naturskyddsföreningens temabok 2008